Så funkar hjärnan

Allt som händer i vår kropp styrs av vår hjärna, som är den mest komplexa struktur vi känner till. En mänsklig hjärna väger runt 1,5 kilo, har mer än 100 miljarder nervceller som var och en kan skicka signaler till tusentals andra nervceller med en hastighet av 300 kilometer i timmen.

Hjärnan styr inte bara det vi uppmärksammar och tänker utan även automatiska aktiviteter som hjärtslag, andning och temperatur. Den hanterar också motoriken, rörelser, och sensorik, känsel och sinnen (hörsel, syn, lukt osv.) Sjukdomar och skador som påverkar dessa funktioner brukar kallas för neurologiska sjukdomar och skador. Hjärnan hanterar också vårt psykiska mående, bland annat genom olika signalsubstanser. Det kallas för de psykiatriska sjukdomarna. För att helt tolka, förstå och interagera med vår omvärld krävs en fungerande kognition, t.ex kan man prata/hitta ord, minnas, orientera sig, vara omtänksam och social. Olika områden i hjärnan har ansvar för olika (kognitiva) funktioner och sjukdomar eller skador här ger en kognitiv svikt på samma sätt som sviktande funktion i hjärtats pumpförmåga leder till hjärtsvikt. Om det är en sjukdom som ligger bakom den kognitiva svikten kallas de för kognitiva sjukdomar eller demenssjukdomar. Man kan dela in hjärnans förmågor i sex övergripande funktioner, ”förmågor”, så kallade kognitiva domäner.‍

Den första domänen ”uppmärksamhet”, eller koncentrationsförmåga, är central och krävs för att upprätthålla alla övriga kognitiva funktioner. Den här domänen ligger i två områden: i prefrontala cortex i pannloben och i parietala cortex längre bak i hjärnan.

Symtom vid försämrad funktion: Vid försämrad funktion hos nervceller i de här två områdena kan man få svårt att hålla tråden i ett samtal. Hen upprepar kanske ett telefonnummer eller en adress många gånger. Huvudräkning är svårt och kanske dröjer det lång tid innan personen svarar, så kallad svarslatens.

Det här området i hjärnan (pannloben) är viktigt för att kunna planera och utföra uppgifter ändamålsenligt.

‍Symtom vid försämrad funktion: Personen kan ofta bli initiativlös, få svårt med komplexa uppgifter som till exempel att betala räkningar, använda kontokort, följa en bruksanvisning eller använda olika apparater som i vanliga fall inte brukar vara ett problem.

Med minne menas vår förmåga att lagra och komma ihåg händelser och samtal som skett nära i tid, men också plocka fram händelser eller kunskap som ligger längre tillbaka i tiden (veckor/månader). Minnet styrs av funktionen i ett litet område i hjärnan som heter hippocampus.

Symtom vid försämrad funktion: Vid skador på hippocampus får personen som drabbats svårt att komma ihåg vad som precis har hänt, vad som hände igår eller förra veckan eller vad någon just har sagt. Personen kan också få svårt att passa tider och veta vilken dag, månad eller vilket år det är.

Att förstå (impressiv) eller uttrycka sig (expressiv) verbalt är en annan viktig funktion i hjärnan. Funktionen för språk sitter i vänster hjärnhalva, mer specifikt i två områden, Brocas area som har med förmågan att kunna tala och artikulera att göra, och Wernickes area som har med ord och språkförståelse att göra.

Symtom vid försämrad funktion: En person med skador på dessa områden kan ha svårt att förstå instruktioner och vad andra säger. Personen kan också ha svårt att finna ord och använder istället ofta omskrivningar, allmänna termer eller förenklingar för att uttrycka sig. Kanske är det svårare att tala främmande språk som tidigare gått bra. Att staka sig i sitt tal och upprepa vad andra säger är andra exempel på symtom.

Vår visuospatiala förmåga, det vill säga vår förmåga att tolka synintryck är viktigt för att vi ska kunna hitta men också för vår rumsuppfattning, att vi känner igen oss och för att vi ska kunna utföra praktiska sysslor.

Symtom vid försämrad funktion: Skador i det här området gör att en person får svårt att hitta i nya miljöer, i sitt närområde, eller att orientera sin kropp i rummet/omgivningen som till exempel när man ska sätta sig i en stol eller att parkera bilen. Man kanske inte tänker på det, men att sätta sig på en stol är egentligen ett mästerligt utfört konststycke där intryck från synen, hastighet, muskelspänning och rörelser ska anpassas och finjusteras för att vi ska kunna sätta oss mjukt och problemfritt på en helt vanlig stol. Svårigheterna ökar ofta vid mörker/skymning eftersom uppfattning och tolkning av synintryck försvåras och till följd av detta försvåras även orienteringsförmågan.

I pannloben, framtill i hjärnan, finns funktioner viktiga för vår personlighet och vårt beteende. Härifrån styrs till exempel vår impulskontroll och kontroll av våra känsloyttringar.

Symtom vid försämrad funktion: Vid skador i pannloben kan personen få sämre omdöme, svårt att uppfatta sociala signaler eller läsa av ansiktsuttryck. Personen kan både bli mer känslosam och avtrubbad, det vill säga inte reagera så mycket som man skulle förvänta sig i olika situationer. Brist på empati och insikt, agitation (ilska och upprördhet) och förändrat ätbeteende är också exempel på andra vanliga symtom. Personer som enbart har nedsatt funktion i det här området, som vid frontotemporal demenssjukdom (pannlobsdemens) kan ofta prestera relativt bra på kognitiva tester som Mini Mental Test, medan närstående märker förändringar i framför allt beteende och personlighet.